I tider av ekonomisk nedgång är risken för att drabbas av spelproblem större än någonsin. Arbetslöshet, ökad ekonomisk stress och försämrad mental hälsa är några av de faktorer som kan driva människor mot ett destruktivt spelmissbruk. Det är särskilt oroande att under den pågående lågkonjunkturen kan denna problematik eskalera ännu mer.

Ekonomisk nedgång ökar risken för spelberoende.

Allvarligare spelproblem i lågkonjunktur

Under den pågående corona-pandemin blev det tydligt att personer med redan existerande spelberoende i Sverige står inför allt allvarligare utmaningar. Detta beror delvis på den ökande arbetslösheten och den sociala isoleringen som många har upplevt. Statliga Folkhälsomyndigheten rapporterade att 10 procent av dem som sökte hjälp hos budget- och skuldrådgivare upplevde försämrad spelproblematik under pandemin. I en senare uppföljning visade det sig att denna siffra hade ökat till hela 30 procent.

Orsaken bakom denna dramatiska ökning kan delvis kopplas till de ekonomiska utmaningar som många svenska hushåll står inför under kristider. Många som befinner sig i en ekonomiskt pressad situation kan se spelandet som en sista utväg, vilket i många fall leder till ett destruktivt beroende. Jessica Spångberg, en utredare vid Folkhälsomyndigheten, förklarar: “Risken för spelproblem ökar när människor ställs inför arbetslöshet, psykisk ohälsa och ökad ekonomisk stress.”

Särskilt utsatta grupper

Det är viktigt att notera att vissa grupper löper högre risk att hamna i ett spelberoende. Dessa inkluderar de som är i farozonen att bli arbetslösa och de som upplever en påtaglig ekonomisk stress. Även de som använder spelandet som en flykt från vardagens utmaningar löper en betydande risk att utveckla spelproblem. Enligt Jessica Spångberg på Folkhälsomyndigheten tillhör särskilt unga män utan gymnasieutbildning, personer med funktionsnedsättningar samt de som har genomgått traumatiska livshändelser den mest utsatta gruppen. Det är också viktigt att nämna att många av dem som riskerar att drabbas av spelberoende föredrar att spela online, både på svenska och internationella nätcasinon.

Spelproblemens samhällskostnader

Det är inte enbart individer som lider av spelproblem; hela samhället drabbas av dess konsekvenser. En nyligen publicerad studie visar att spelproblem kostade samhället omkring 9 miljarder kronor under 2021. Denna studie utfördes på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och avser kostnader som påverkar staten, regioner och företag. Det blir allt mer tydligt att förebyggande åtgärder är av yttersta vikt för att minska dessa betydande samhällskostnader.

Ökande spelberoende i ekonomiska kriser

Historiskt sett har ekonomiska kriser varit en fruktbar mark för uppkomsten av spelproblem. När människor står inför arbetslöshet och ekonomiska svårigheter, kan spelandet framstå som en snabb lösning på deras problem. Detta beteende kan dock snabbt övergå till ett allvarligt beroende, med förödande resultat för de drabbade och samhället som helhet.

Pandemins påverkan på spelproblematik

Corona-pandemin har agerat som en förstärkare av spelproblem. Med ökad social isolering och minskad tillgång till traditionella former av underhållning, har många vänt sig till spel som en distraherande aktivitet. För de som redan hade ett spelberoende intensifierades problemen dramatiskt. Det är en alarmerande trend som vi måste adressera.

Att möta utmaningen

För att tackla detta växande problem är det av yttersta vikt att erbjuda stöd och behandling till de som drabbas av spelproblem. Det är också avgörande att arbeta för att minska de ekonomiska påfrestningarna som människor upplever, särskilt under lågkonjunkturer. Genom att öka medvetenheten om riskfaktorer och erbjuda tidig intervention kan vi förhindra att fler individer hamnar i ett destruktivt spelberoende.

Slutsats

Spelproblem är en allvarlig samhällsutmaning som inte får förbises, särskilt inte under ekonomiskt svåra tider. Genom att förstå de underliggande faktorerna och konsekvenserna av spelberoende kan vi arbeta mot att minska dess påverkan på individer och samhället i stort. Det kräver samarbete mellan myndigheter, hälso- och sjukvård och samhället i stort för att skapa en tryggare och mer hållbar framtid för alla.